TRANSLATE THE BLOG

måndag 12 december 2016

Enkelt rågbröd med smaker från julen!

Jag gillar verkligen att baka med surdeg och att processen med matlagning får sträcka sig över flera dagar. Ibland har man dock mer ont om tid, speciellt såhär i juletider. Då är det skönt att ha lite snabbare recept att plocka fram. Därför bjuder jag er på mitt snabba bikarbonatsbröd med massa råg och smak av jul. Om du vill ha ett mer neutralt bröd så byter du bara ölen mot vatten och struntar i kryddnejlika, ingefära och pomerans.


Recept: GROVT BRÖD MED VÖRTSMAK

1 bröd

DU BEHÖVER:
5 dl porter
1 dl rågkross
1/2 dl linfrön
2 pomeransskal

4 dl rågsikt
2 dl grovt rågmjöl
1,5 dl rågkli (eller annat kli som kruskakli eller havrekli)
1/2 dl russin
2 tsk bikarbonat
1/2 tsk malen kryddnejlika
1/2 tsk ingefära
1 tsk salt

1/2 dl sirap

GÖR SÅHÄR:
Blötlägg rågkross, linfrön och pomeransskal i ölen. Låt stå i minst 4 timmar men gärna längre än så.

Placera gallret längst ned i ugnen och sätt den på 175 grader. Blanda alla torra ingredienser i en stor bunke. Fiska upp pomeransskalen och känn så att de har blivit mjuka. Om de inte är tillräckligt mjuka för att skära i kan du skålla dem lite snabbt. Skrapa därefter bort det vita från dem och hacka dem i små bitar. Rör ner pomeransbitar och sirap i rågkrossblandningen. Häll därefter ner allting i bunken med de torra ingredienserna och rör runt ordentligt.

Sleva upp smeten i en oljad/smörad brödform (1,5 liter). Grädda brödet i 80 minuter. Låt svalna i sin form. Det bästa är att vänta till dagen efter med att skära upp brödet, för annars kommer det inte hålla ihop lika fint. Om du är alldeles för otålig, vänta åtminstone tills brödet är HELT svalt. Använd sedan en vass, slipad kniv (det vills säga inte en tandad brödkniv) när du skär upp det.

En ytterligare anledning till att inte skära upp ett bröd när det fortfarande är varmt är för att då släpper du ut en massa ångor (vätska) vilket kommer göra ditt bröd torrare. Så är det i princip med alla surdegsbröd och rågbröd. Att det helst skall bakas dagen innan det skärs upp.

måndag 7 november 2016

Att leva som om vi hade 4,2 jordklot.

Igår kväll såg jag en dokumentärfilm som har florerat en del i sociala medier den sista tiden. "Before the Flood" heter filmen och den kom ut i oktober detta året. I stora drag handlar den om de klimatförändringar som sker i världen och hur mycket snabbare detta sker än man tidigare trott att det skulle göra. Om inte vi människor börjar agera och ta ansvar för vår jord kommer detta fortsätta accelerera och många platser på jorden kommer inte längre kunna gå att leva på. Glaciärer smälter snabbare än vad man förutspått, luftföroreningarna i Kina är värre än någonsin och 50% av världens korallrev har dött på 30 år. Produktion av palmolja har medfött att man har skövlat 80% av skogarna i Indonesien. Den största faktorn för alla dessa problem är vår enormt stora användning av fossila bränslen.


Man blir ganska nedslagen av att kolla på den här dokumentären, det känns faktiskt ganska hopplöst. Tills de börjar prata om lösningar, att det här inte bara går att stoppa, det går faktiskt att vända kurvan. Den enskilt viktigaste handlingen för att nå det här målet är att överge fossila bränslen och övergå till förnyelsebar energi. Du som konsument kan påverka detta genom att välja att din el skall komma från förnyelsebara källor som vind och sol. Här i Sverige har vi kommit ganska långt faktiskt, vi ligger i framkant när det handlar om förnyelsebar energi.

EKOLOGISKT AVTRYCK

27 oktober släppte WWF (Världsnaturfonden) en ny rapport om människans ekologiska avtryck och energikomsumtion. Globalt lever människor som om det fanns 1,6 jordklot. Det här betyder alltså att vi konsumerar resurser som motsvarar 0,6 jordklot för mycket. Det är alltså ingen ekvation som går ihop. I Sverige är vi inga förebilder direkt, för här lever vi som om det fanns 4,2 jordklot. Förstår ni hur sjukt det är, vi konsumerar mer än fyra gånger så mycket resurser som det finns på vår planet??? Det är lätt att lura sig själv och tänka att vi är duktiga på förnyelsebara energikällor här i Sverige men vad hjälper det när vi konsumerar extremt mycket varor som producerats i länder som Kina med fossila bränslen? Vi är förebilder när det kommer till källsortering samtidigt som vi helt okritiskt köper massproducerade kläder och annat från andra länder med tveksam produktion.

PROBLEMEN I SVERIGE

Det finns tre riktigt stora bovar i Sverige som bidrar till att vi är så energislösande. Det första, som står för hela 32% av vårt ekologiska fotavtryck är vår matkonsumtion. Det här är också det som är enklast att påverka själv. Du kan själv välja vad du väljer att köpa och äta. Att välja kyckling istället för kött minskar växthusgaser med 80%. Att välja vegetariskt är ännu bättre. Nötkött är den absolut största boven när det handlar om miljöpåverkan från mat. Enligt jordbruksverket äter svenskar i snitt 85 kg kött och chark per person och år. Jag menar inte att alla ska bli vegetarianer men genom att minska sin köttkonsumtion kan man påverka mycket. Att byta ut något eller några mål kött i veckan mot kyckling, eller vegetariskt till exempel.

Den andra stora boven, som står för 29% av avtrycket, är våra resor. Det vill säga att vi flyger på charterresor, kör bilar på bensin och så vidare. Här finns också mycket att göra. Den tredje boven, som jag tidigare nämnt är vår konsumtion och handel av varor. Det här står för hela 18%. Vi svenskar är så extremt konsumtionsorienterade. Vi köper nya kläder i icke-hållbara material innan vi knappt använt de vi har. Vi är prylgalna och fyller våra hem med produkter i billigt plast från Kina. Det är dags att ta ansvar för sitt konsumtionsbeteende. Stämpeln "Made in China" kanske ska få oss att fundera ett varv på om det är en produkt vi vill stötta eller egentligen behöver? Vi kanske inte behöver åka på solsemester två gånger om året? Vi kanske kan införa "Green Monday" hemma och äta helvegetarisk den dagen? Vi kanske kan åka tåg istället för att flyga? Vi kanske kan cykla istället för att ta bilen (både för miljön och hälsans skull)?

SE FILMEN. Länk nedan.

LÄSTIPS:

Om projektet och filmen Before the Flood (även alla plattformar som visar filmen): KLICKA
Rapporterna från WWF: KLICKA
Köttkonsumtion, Livsmedelsverket: KLICKA
Köttguiden, WWF (finns även som mobilapp): KLICKA


fredag 26 augusti 2016

Rågbröd med surdeg och massa goda frön

Jag har ganska nyligen börjat leka med surdeg här hemma och hittills "bara" följt recept och dessutom bakat med enbart mjöl. Jag var lite sugen på att försöka mig på ett rågbröd med lite frön och rågkross och insåg med förtjusning att jag lyckades ganska bra. Jag insåg också att det är livsfarligt att baka gott bröd när man är ensam hemma för det är lätt gjort att äta fem mackor med smör till mellanmål bara för att det är gott. Om du vill ha nybakt bröd till kvällen så är det bara att starta på kvällen istället för på morgonen som det står i receptet.

Jag har använt rågsurdeg som jag uppfostrat själv här hemma efter att jag ärvde en liten startklick från en vän. Om du inte har en vän som bakar med surdeg kan du enkelt göra en egen eller köpa färdig i butik. Jag tänker inte förklara här hur man gör en rågsurdeg från grunden men om du googlar på det kommer du få en massa bra förklaringar. Viktigt är att se till att din surdeg är aktiv och igång innan du sätter igång. Den ska lukta svagt syrligt och bubbla men det ska inte lukta för surt. 

Förutom att surdegsbröd är fantastiskt saftigt och gott så finns det en hel del andra fördelar med surdegen. En väldigt praktiskt sak är att bröden får längre hållbarhet än annat bröd. Det får också tack vare sin komplexa kolhydratstruktur och höga halt av olika syror ett lägre GI-värde än bröd bakade med till exempel jäst. Det här för att det tas upp långsammare från magtarmkanalen vilket gör att ditt blodsocker inte skjuter i höjden på samma sätt som om du äter "vanligt bröd". Som en bonus ger det också en längre mättnadskänsla.

Surdeg bildas när vatten och mjöl får stå tillsammans och bekanta sig med varandra i rumstemperatur. Då bildas nyttiga mjölksyrebakterier och jästsvampar. Bakterierna som bildas är främst laktobaciller och det är alltså sådana som finns i typ Proviva, Verums "hälsofil", Sempers magdroppar (som man ger till kolikbarn), kosttillskott och så vidare. Förutom mjölksyra bildas även ättiksyra vilken ger brödet ett effektivt skydd mot mögel. Tack vare (bland annat) mjölksyran och ättiksyran får brödet ett ganska lågt pH vilket också bidrar till längre hållbarhet.


Recept: RÅGBRÖD med RÅGSURDEG

2 st bröd
Använd helst ekologiska ingredienser!

DU BEHÖVER:
300 gram aktiv rågsurdeg
eller
100 gram rågsurdegsgrund
+ 100 gram fint rågmjöl
+ 100 gram vatten

7 dl vatten
300 gram rågmjöl
300 gram vetemjöl special
300 gram rågkross
1 msk salt
2,5 dl blandade frön (jag använda idag linfrön och solroskärnor)

+ Smör till formen, och att bre på mackan

DAG 1 MORGON (det här steget är om du inte har 300 gram färdig och aktiv rågsurdeg): Blanda 100 gram rågsurdegsgrund med 100 gram mjöl och 100 gram vatten i en skål eller bunke. Rör ut surdegen ordentligt och täck över. Låt stå till kvällen (ca 12 timmar).

DAG 1 KVÄLL: Blanda resten av de torra ingredienserna i en stor bunke. Rör ut den aktiva surdegen i vatten och blanda därefter ihop detta med det torra. Blanda ordentligt så att eventuella klumpar rörs ut och så att surdegen fördelas jämnt i den lösa degen. Sleva upp i två smorda brödformar á 1,5 liter. Täck över formarna så att det blir lufttätt och låt bröden jäsa i ca 12 timmar.

DAG 2 MORGON: Sätt ugnen på 200 grader. Nagga bröden med en lång sticka. Grädda i mitten av ugnen i ungefär 75 minuter. Låt dem svalna helt innan du skär upp dem. Bäst är de faktiskt dagen efter men oftast orkar man inte vänta så länge. Bre på ett tjockt lager smör och njut.

torsdag 21 juli 2016

Minska matsvinnet! Tips: Matsmart

Ni vet sedan tidigare hur svårt jag har för matsvinn. Det är så paradoxalt att miljöfrågor och eko-tänk är högaktuella  samtidigt som det slängs mer mat än någonsin tidigare. Under 2014 visar data från Naturvårdsverket att Sverige hade ungefär 1,3 miljarder ton i matavfall. Den absolut största delen sker i hushållet, 717 000 ton, vilket motsvarar 74 kg per person och år. Av det här är ungefär 28 kg per person och år, mat som slängs i onödan och är fullt ätbar. Förutom i hushållen sker även svinn i varuproduktion, restaurangverksamhet och i butiker. Det som försvinner i butiker är främst genom att produkter slängs för att de närmar sig eller har klivit förbi sitt bäst före datum.

Det som jag tänkte flagga för idag är företaget Matsmart. De köper in stora partier med produkter som närmar sig bäst före datum, har blivit felmärkta, har diverse skönhetsfel eller som bara blivit ett överskott helt enkelt. Saker som normalt inte skulle blivit sålda och därmed kasserade är det främst det handlar om alltså. Från deras hemsida kan du därför köpa matvaror (plus en massa andra saker) till kraftigt rabatterade priser. Det blir liksom dubbelsmart - du bidrar till minskatt svinn och får handla billigare. På hemsidan finns olika varugrupper som "ekologiskt", "skafferiet", "skönhet", "drycker" som ständigt fylls på med nya produkter. De har samarbeten med olika företag, till exempel Kung Markatta och Urtekram. När du handlar hos matsmart får du 20-90% rabatt jämfört med ordinarie butikspris. Jag beställer från Matsmart med jämna mellanrum för att bunkra upp i skåpen.

Det här är inte ett sponsrat inlägg men om du är nyfiken på deras hemsida når du den HÄR.

På livsmedelsverkets hemsida finns även ett test som heter "Matsvinnskollen". Det är ett självtest där du kan svara på frågor och se hur bra du tar hand om din mat och hur du kan minska ditt matsvinn. Klicka HÄR så kommer du dit.

torsdag 7 juli 2016

Superenkla havrekakor med smak av ingefära och honung!

Som ni har märkt skriver jag inte lika ofta längre. Jag har inte haft så mycket lust att skriva den senaste tiden och har inte heller haft speciellt mycket tid över. Det har varit mycket med nya jobbet och en hel del runtresande till familj i början av sommaren. Nu är Oskar hemma över helgen så vi ska snart laga lite mat. Just nu är han ute på en löprunda så jag tänkte passa på att skriva ner ett recept på supersmarriga havrekakor / havreflarn som jag gjorde i slutet av maj.

De här är faktiskt lite som en blandning av havreflarn och havrekakor. Enkla att slänga ihop och har en god honungston. De är dessutom även supergoda att äta tillsammans med en skål glass. Antingen någon helt vanligt gräddglass med vanilj eller varför inte pröva tillsammans med något av mina glassrecept.

  • Banan- och jordnötssmörsglass (recept HÄR). 
  • Banan- och blåbärsglass (recept HÄR)! 
  • Romrussinglass (recept HÄR)
  • Mango- och yohurtglass (recept HÄR)


Recept: HAVREKAKOR med INGEFÄRA & HONUNG

Ca 12 st

DU BEHÖVER:
50 ml kokosolja eller smör
3 msk honung eller lönnsirap
2 msk havremjölk
1 tsk malen ingefära
En nypa salt

2 msk fint rågmjöl (bovetemjöl går även bra för glutenfritt)
2 dl havregryn

GÖR SÅHÄR:
Värm ugnen till 180 grader. Blanda fett, honung, mjölk och kryddor i en bunke. Tillsätt sedan de torra ingredienserna och rör ihop ordentligt. Smörj en plåt med lite olja och klicka ut 12 högar med havresmeten. Platta till dem så att de är typ 7-8 cm i diameter och någorlunda runda. Grädda i ugnen drygt 15 minuter. De ska få fin färg men inte brännas. Låt svalna något. De kommer vara lite mjukare om du äter dem varma och lite krispigare om du orkar vänta.

Pin it